Fukt i souterränghus är vanligt eftersom delar av huset ligger mot eller under marknivå. Golvet blir ofta en riskzon, särskilt om betongplattan påverkas av markfukt, gamla golvmaterial, tidigare renoveringar eller bristande ventilation. Därför bör golvkonstruktionen kontrolleras innan man lägger nytt golv eller bygger om souterrängplanet.
Souterränghus är populära av flera skäl. De följer tomtens nivåskillnader, ger extra boyta och kan skapa fina rum med direkt kontakt mot trädgård, garage, förråd eller entréplan. I Stockholm finns många souterränghus byggda i sluttande terräng, ofta från 60-, 70- och 80-talet, där den nedre våningen används som gillestuga, sovrum, arbetsrum, tvättstuga, förråd eller uthyrningsdel.
Men souterränghus har också en byggteknisk utmaning.
Golvet och delar av väggarna ligger nära marken. Ibland under marknivå på en eller flera sidor. Det betyder att konstruktionen påverkas av markfukt, temperaturväxlingar, dränering, grundläggning, äldre betongplattor och hur rummen har byggts om genom åren.
Just därför blir golvet ofta en riskzon.
Det märks inte alltid direkt. Ett souterrängplan kan se fräscht ut efter renovering. Nya golv, målade väggar, snygga lister. Men om fukten inte har kontrollerats innan arbetet kan problem börja visa sig senare. Lukt. Bubblande matta. Svällande golv. Kalla och råa ytor. Mögellukt från socklar. Dålig luft i rummet.
Det är sådant man vill upptäcka innan man bygger in det.
Ett souterränghus är i praktiken en blandning av vanlig bostad och källarkonstruktion. En del av våningen kan ligga helt ovan mark, medan andra delar ligger mot mark eller under marknivå. Det gör fuktförhållandena mer varierade än i ett vanligt rum ovan mark.
Fukt kan påverka från flera håll:
Boverket beskriver att källarväggar och grunder under marknivå är omgivna av fuktig mark som kan påverka byggnaden och leda till fuktskador, luktproblem, dålig inomhusmiljö och hälsoproblem. Samma princip är relevant för många souterränghus, eftersom delar av konstruktionen ofta fungerar som en källare även om rummet används som bostadsyta.
Det är just den kombinationen som gör souterrängplan lite luriga. De används som vanliga rum, men de har ofta fuktförutsättningar som liknar källare.
När man pratar om fukt i souterränghus tänker många först på väggarna. Det är logiskt, särskilt om en vägg ligger mot mark. Men golvet är minst lika viktigt.
En betongplatta på mark eller i källare kan påverkas av fukttransport från marken. Om plattan eller materialet under är fel utformat kan det leda till fuktskador i golvbeläggningen, enligt Boverket.
I praktiken betyder det att fukten inte alltid kommer från ett synligt läckage. Den kan komma långsamt underifrån. Den kan påverka lim, matta, spackel, träreglar, isolering eller andra material i golvkonstruktionen. Och när sådana material blir fuktpåverkade kan de börja lukta.
Ett vanligt problem är att man lägger nya, täta eller organiska golvmaterial på en betongplatta utan att veta hur fuktig plattan är. Det kan fungera ett tag. Men om fukten inte kan torka ut åt rätt håll kan den i stället påverka golvmaterialen.
Då kommer problemen ofta smygande.
Fuktproblem i golv syns inte alltid direkt. Därför är det viktigt att reagera på små signaler.
Vanliga tecken är:
Det är lätt att tänka att en lukt bara beror på “gammalt hus”. Men ett souterrängplan ska inte lukta fuktigt om konstruktionen fungerar som den ska.
Lukt är ofta ett tidigt varningstecken.
Många fuktproblem i souterränghus upptäcks efter att rummet har renoverats. Det kan låta motsägelsefullt, men är ganska vanligt.
Före renoveringen kanske golvet var öppet, målat eller täckt med äldre material som släppte igenom viss fukt. Rummet användes kanske som förråd eller gillestuga och hade inte samma krav på komfort. Sedan byggs det om till sovrum, kontor eller vardagsrum.
Då kommer nya material in:
Problemet är inte att materialen är dåliga i sig. Problemet är om de placeras i en konstruktion där fukten inte är kontrollerad.
Ett golv som fungerar utmärkt på entréplan kan vara olämpligt i ett souterrängplan om betongplattan har fuktbelastning. Ett rum som ser färdigt ut kan därför börja lukta efter en tid, särskilt under fuktiga perioder eller när ventilationen inte räcker till.
Under sommaren kan fuktproblem i souterränghus märkas mer. Varm luft innehåller mer fukt än kall luft. När varm och fuktig luft kommer in i ett svalare souterrängplan kan den relativa luftfuktigheten stiga. Då kan kalla golv och väggar kännas råa, och gamla fuktpåverkade material kan börja lukta mer.
Det är därför många märker problemen just på sommaren eller sensommaren.
Man vädrar för att få bort lukten. Men om uteluften är varm och fuktig kan vädringen ibland göra källar- eller souterrängmiljön fuktigare, inte torrare.
Det betyder inte att man aldrig ska vädra. Men det betyder att lukt och fukt i souterrängplan behöver förstås, inte bara vädras bort.
Innan man lägger nytt golv i ett souterränghus bör betongplatta och angränsande konstruktioner kontrolleras. Det gäller särskilt om det redan finns lukt, äldre golvmaterial, tidigare skador eller om rummet ska bli bostadsyta.
Boverkets regler om fuktsäkerhet utgår från att fukttillstånd i byggnader ska bestämmas och att de inte ska överstiga högsta tillåtna fukttillstånd. Det innebär i praktiken att man behöver veta hur fuktig konstruktionen är och vad de nya materialen tål innan man bygger in dem.
En fuktbedömning kan omfatta:
Det viktiga är att inte välja golv först och kontrollera fukten sedan. Ordningen bör vara tvärtom.
I vissa souterränghus går det bra att lägga nytt golv med rätt underarbete, rätt material och rätt fuktnivåer. Men i andra fall är förutsättningarna svårare.
Vanliga tecken på att en vanlig golvlösning kan vara riskabel är:
Då kan ett mekaniskt ventilerat golv vara en lösning att utreda.
Ett ventilerat golv bygger på principen att luft rör sig i en spalt under golvet. Luften förs bort mekaniskt, vilket kan minska påverkan från fukt, lukt och emissioner under golvkonstruktionen.
Det kan vara relevant när problemet kommer från betongplattan, gamla golvskikt eller marknära konstruktioner där fuktbelastningen är svår att hantera med ett vanligt tätt golv.
Ett ventilerat golv kan hjälpa till att:
Men det är viktigt att vara tydlig: ett ventilerat golv löser inte alla problem av sig självt.
Om det finns aktiv vatteninträngning, läckage, mögelskadat material eller allvarliga brister i dränering behöver det bedömas och åtgärdas först. Ett ventilerat golv ska vara en del av en genomtänkt lösning, inte ett sätt att dölja en skada.
Vid renovering av souterrängplan ser man ofta samma typer av misstag.
Vanliga misstag är:
Ett souterrängplan kan absolut bli ett bra, användbart och trivsamt bostadsutrymme. Men det måste byggas efter sina förutsättningar.
Du bör ta hjälp om du planerar att lägga nytt golv i ett souterrängplan och något av följande stämmer:
Det är mycket billigare att kontrollera golvet innan renovering än att riva upp ett nytt golv efteråt.
En bra process inför åtgärd i ett souterränghus kan se ut så här:
Först bedöms rummet. Var luktar det? När märks lukten? Finns fläckar, släpp, bubblor eller kalla ytor?
Golvet och väggar mot mark kontrolleras. Vid behov görs mer noggranna mätningar i betong eller material.
Gamla golvskikt, lim, mattor, träreglar och vägguppbyggnader granskas. Här kan man ofta hitta orsaken till lukt och fuktproblem.
Beroende på resultatet kan lösningen vara uttorkning, borttagning av skadat material, bättre ventilation, annat golvval eller ett ventilerat golv.
Om ventilerat golv är rätt lösning installeras det så att luftflödet fungerar och kan kontrolleras. Efteråt bör man följa upp lukt, drift och inomhusmiljö.
Fukt i souterränghus ska inte ignoreras, särskilt inte när golvet luktar, känns rått eller ska renoveras. Eftersom delar av huset ligger nära marken blir golvkonstruktionen ofta mer utsatt än i vanliga rum ovan mark.
Det betyder inte att souterränghus är dåliga hus. Det betyder bara att de behöver rätt bedömning och rätt golvlösning.
Innan du lägger nytt golv, bygger sovrum, gör kontor eller renoverar ett souterrängplan i Stockholm är det klokt att kontrollera fukten först. Då får du veta om ett vanligt golv fungerar, om gamla material behöver tas bort eller om ett ventilerat golv är en säkrare väg framåt.
Vill du veta om golvet i ditt souterränghus är en riskzon? Använd formuläret här nedanför för att ställa en fråga eller skicka en offertförfrågan.